Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till säsongsförlängning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte ännu är färdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn på projektet samt hur ett sådant projekt kan komma att påverka Kalmar som destination.För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vår studie att använda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vår datainsamling grundas på kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser på hemsidor.Vår slutsats i den här uppsatsen är att den nya Arenan kan bidra till säsongsförlängning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mål med projektet måste sättas upp och fokus bör läggas på hur ett projekt av den här storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna..

Undersökningens syfte är att studera hur historielärare på gymnasiet berättar om berättande. Studien grundar sig därför på intervjuer med gymnasielärare i historia. Intervjumaterialet kopplas sedan för det första till retoriska begrepp, för det andra till Thomas Ziehes pedagogiska teorier och för det tredje till Peter Gärdenfors bild av människan som mönsterskapare och meningssökare. Resultatet av undersökningen visar på att lärarna i sin undervisning använder retoriska grepp av olika slag. När de berättar om vad de gör, beskriver de det emellertid inte med retoriska termer..

Specialarbete, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursHöstterminen 2012Handledare: Rickard Melkersson.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Att vara välutbildad, social och intelligent räcker inte för att nå toppen, speciellt inte om du är kvinna, men Annika Falkengren är idag en av Sveriges mäktigaste personer inom näringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av män. Eftersom de retoriska förmågorna och strategierna är väsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i årets viktigaste tal inom banken, de som hålls vid de årliga bolagsstämmorna. .

Uppsatsen ämnar att behandla och beskriva varför platsen för den nya arenan för Djurgården Fotboll är så viktig utifrån supportrarnas perspektiv och var de anser att den bör ligga. För att nå denna målsättning har jag studerat olika forum för att se hur supportrarna har argumenterat i arenafrågan från 2006 fram till 2011. Jag har utöver detta även kompletterat med två stycken intervjuer med supporteranhängare till föreningen . För att förstå varför platsen för den nya arenan är viktig för supportrarna har jag använt mig av teorier om identitet och hemmet.     Mina resultat av undersökningen visar att det är framförallt de historiska värdena som medför att arenan måste byggas i ett visst område, eftersom supportrarna ser detta området som en del av klubbens och deras egen identitet.Nyckelord: Identitet, Platsidentitet, Djurgården Fotboll, Supporter, Hemmet, Arena Olsson, Niklas (2011) Östermalms IP ? platsens betydelse i planeringsprocessens av en ny arena Kulturgeografi III, Grundnivå, examensarbete för kandidatexamen i kulturgeografi, 15 hp Handledare: Urban Nordin Spåk: Svenska .

En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning.